I have a dream...

Jag vaknar vid åttatiden den 12 maj 2007, i en säng hemma hos min syster. Jag väger knappt 82 kilo och jag känner mig stark, harmonisk och förväntansfull. Några timmar senare har jag sprungit Göteborgsvarvet på under 2:10 och är på väg till en härlig middag med hela familjen.

Det var annat den 2 oktober 2006. Det myckna resandet på jobbet och en förkylning hade gjort att jag kände mig däst och trött. Vågen visade på 90,4 kilo, tio-tolv kilo över min matchvikt när jag var 20. Några veckor tidigare sprang jag St Eriksloppet på 2:30, min sämsta tid genom tiderna på en halvmara. Så jag var väl inte helt nere på noll, det finns många som inte klarar maxtiden på en halvmara, men ändå en slående kontrast mot vad jag skulle kunna göra och vara, både fysiskt och mentalt.

Hur kunde denna förändring vara möjlig? Häng mé så får du se!