Tjejmilare 2005

Min kära mor och jag sprang Tjejmilen i dag och så här glada och pirriga var vi innan starten. Morsan var nervig eftersom hon aldrig sprungit något lopp förut och inte tyckte att hon hunnit träna tillräckligt. Jag var nervig eftersom jag hyste en fåfäng önskan om att komma under timmen på milen.

Himlen var täckt av mörka moln och det blåste kraftigt när vi anlände till Gärdet men årets Tjejmil blev ändå en svettig upplevelse. Solen kom fram när vi stod i startfållan och svetten började rinna innan vi ens kommit iväg. I spåret var det vansinnigt trångt eftersom många av deltagarna i vanlig ordning kraftigt överskattar sin egen förmåga. Om man ställer sig i den gruppen som tänker springa 10 kilometer på 56-59 minuter kanske man inte skall ha ryggsäck och stavar?

Anyway, trots de övermodiga sniglarna var det en trevlig dag. Allra roligast var att jag lyckades få med morsan! Hoppas hon får blodad tand nu och ställer upp i fler och kanske till och med längre lopp. Jag har vissa förhoppningar om att det ska gå att lura med henne på Göteborgs-Varvet nästa år... ;-)

Hur det gick med tiden? Tja... under timmen blev det inte. Trots att jag kutade på rätt bra så blev sluttiden 1.04. Jag skyller på sniglarna! ;)